Vi går mot ljusare tider.

Arkitekturmuseet är dött. Leve Artjitekturmuseet!

http://www.arkdes.se/
http://www.artjitekturmuseet.se/

KRITIK #19!

Ledare: Sveriges Arkitekter
Pennygången / Pär Eliaeson
Stena och Pennygången / Håkan Thörn
Kasper Salin-priset / Pär Eliaeson
Arkitektonisk form / Thomas Hellquist
Det nya Lort-Sverige / Mikael Askergren
Stenstadsekologi / Mikael Askergren
Arkitektur för ett åldrande samhälle / Jonas E Andersson & Magnus Rönn
Tidskrifter

---

Det finns en företeelse som jag har för vana att kalla ”Filmkrönikansyndromet”. Det innebär att en förändring av någonting som man tycker fungerar dåligt faktiskt kan innebära att det blir ännu sämre. Detta syndrom kan få som effekt att man finner sig själv sitta och bittert sakna Orvar Säfström, Ingvar Carlsson eller Kristina Alvendal. Detta syndrom drabbar just nu vår ”intresseorganisation” Sveriges Arkitekter.

I princip hela ledargarnityret har bytts ut de senaste två åren. Det började med en ny förbundsdirektör: Catherina Fored. Sedan har vi begåvats med vad som kallas en ”arkitekturpolitisk chef” i form av Tobias Olsson. Ny förbundsordförande blev i vinter Jacob Sahlqvist. Allra senast har en ”kommunikationschef” också anställts, den i dessa spalter kände André Johansson. Sist på tur är byte på Arkitektens chefredaktörsstol. Per Landers ersättare är ännu inte tillsatt. Det kan alltså bli mycket värre.

2013-03-25:
Som sagt: det finns alltid en möjlighet att det kan bli sämre.

Årets stolpskott.

Och vem skall man skylla det här på?
Inkompetent beställare eller obegåvad formgivare?

Arkitekten har sedan lång tid tillbaka en av Sveriges allra sämsta logotyper och tidningsdesign och nu har Arkitektur lagt sig väldigt nära med sitt nya koncept (som officiellt släpps på torsdag).

Sveriges arkitekter ger ut två publikationer och båda utmärker sig numera för utpräglat omedveten och lågkvalitativ formgivning. Skall man skratta eller gråta?

#dethärärintemittland

Veckans våp.

Sveriges sämsta arkitekturtidskrift RUM damp ner på hallmattan i veckan. Dom har sedan en tid tillbaka börjat med temanummer (För att maximera och effektivisera annonsförsäljningen, då. Ingenting med RUM kommer ur några redaktionella ställningstaganden.)

Aktuellt tema: Betong. Frida Jeppsson Prime:s ledare sätter tonen. Hon lyckas rada upp att de allra mest välkända och utslitna flosklerna och fördomarna rörande betong effektivt, utan att behandla dom intellektuellt eller reflektera överhuvudtaget. Lysande exempel: "de grå ytorna som oftast förknippas med deprimerande 1960-talsarkitektur. Så vill få människor bo, om de får välja." Det enda som är deprimerande är att någon som kallar sig chefredaktör för en tidskrift som kallar sig arkitekturtidskrift uttrycker sig så år 2013. Resten av numret är lika okunnigt och provocerande ignorant. Som godbit kan nämnas att RUM utnämner Zaha Hadid till brutalist.

RUM excellerar i enfaldighet och aningslöshet tolv gånger om året. Den fortlever på att arkitekter tar emot gratisexemplaren och dyker upp på tidskriftens sliskiga sponsorevenemang. Då kan RUM presentera att tidskriften når till ett visst annonsvärde och annonser kan säljas. Ingen läser RUM för att det redaktionella innehållet är oumbärligt. Ingen läsare betalar för att läsa RUM. Om Sveriges arkitekter skulle säga nej till att vara gisslan och alibi åt RUM skulle tidskriften försvinna från medielandskapet fortare än kvickt. Kan vi inte ta det som ett sent nyårslöfte?

Staten är vi.

Beslutet från Kulturrådet gällande produktionsstöd till kulturtidskrifter 2013 kom tidigt!
KRITIK får återigen förnyat förtroende att bredda och fördjupa diskussionen om stadsbyggnad och arkitektur i Sverige. Tack Kulturrådet.

Det allra mest glädjande i beslutet är att Arkitektur mister sitt bidrag, "då tidskriften inte bedöms kunna prioriteras utifrån tillgängliga medel och tidskriftens ekonomiska situation". Under två år har Arkitektur erhålligt ett statligt bidrag som säkerligen hade kommit till bättre användning hos någon annan. Tack Kulturrådet.

Den motion till Sveriges Arkitekters stämma 2012 som undertecknad lämnade in gällde just finansieringen av Tidskriften Arkitektur och Arkitektur förlag. Den föreslog att förbundet skulle garantera det av förbundet helägda förlagets ekonomi, så att förlaget inte skulle behöva kräla i stoftet och söka statligt bidrag, som andra redaktioner dessutom behöver bättre. Man kan också tycka att det ligger i förbundets intresse att ha en bra tidskrift med garanterat god ekonomi. Stämman tyckte inte det.

Detaljplanen för kvarteret Plankan upphävd!

http://www.direktpress.se/sodermalmsnytt/Nyheter/Plankanbygget-stoppas/

Håkan Forsell om Plankan i KRITIK #8:
http://www.syntesforlag.se/kritik/plankan.pdf

Svensk arkitektur, del 12

Motion 9.1

Motion 9.1 på Sveriges Arkitekters stämma 17-18/11 2012.
Beslut enligt styrelsens förslag.
http://www.syntesforlag.se/kritik/motion_9-1.pdf

KRITIK #18!

Ledare
Tälttanten 2.0 / Dennis Dahlqvist
Mysteriet med den nedlagda bokhandeln / Pär Eliaeson
”Spir’an” / Gert Wingårdh
Smålands musik & teater / Pär Eliaeson
Hållplats Hammarkullen / Pär Eliaeson
Matris för svensk arkitektur / Mikael Askergren
Kritik: Vykort från Utopia / Pär Eliaeson
Urbana myter / Staffan Lundgren
Är Peter Hall rasist? / Lars Raattamaa
Kvarteret Grimman / Pär Eliaeson
Krönika / André Johansson
Tidskrifter

---

Stadsplanering och stadsutveckling är i ropet.

Diskussionens vågor går höga, både i dagspress och i facklitteraturen. Tyvärr domineras samtalet av förenklade recept och grova generaliseringar. Populistiska rörelser som Yimby och massmediernas krav på förenklade och lättsålda budskap gynnar inte diskussionens kvalitet och effektivitet. Men tendensen att stadsmiljö och samhällets utbyggnad ses som viktiga nog att föra offentlig debatt om är värdefull. Och om man inte gillar vad som sägs, får man bidra med någonting bättre själv. Det är det som är bra med en populistisk och kategorisk tidsanda: man tvingas konfrontera sina ideal och vässa argumenten.

Detta nummer av Kritik har ett mindre Tema: Staden. Vi ansluter till den offentliga diskussionen och försöker dra några trådar längre.

Vi lever fortfarande i skuggan av det modernistiska paradigmet inom stadsplanering och arkitektur. De tankefigurer som görs gällande bygger fortfarande på att det finns endast en lösning på stadsplaneringen i taget och i tiden. Tidigare misstag skall korrigeras med diametralt motsatta åtgärder, tidigare epokers svar på samtidens krav och samhälle måste fördömas och raderas för att staden skall byggas på nytt. Ett varv till av gamla tiders misstag i principerna. Lite tröttsamt förlegat.

Man skulle vilja se mer av ett sant postmodernt och mångkulturellt angreppssätt på stadsbyggnad och arkitektur i både teori och praktik. Det vore på tiden, sådär femtio år efter att idéerna utvecklades på bred front. Ett förhållningssätt som erkänner flera svar på samma fråga och som kan acceptera ett flertal stadstyper och arkitekturstilar som samtidigt rådande. Som till och med ser sådana förhållanden som principer och det eftersträvansvärda idealet. Detta har vi en bra bit kvar till.

KRITIK: Vykort från Utopia

Till slut kom den bästa och mest lärda recensionen av Ola Andersson:s "Vykort från Utopia". Och det därtill i husorganet Arkitektur, som har Andersson i sin förlagsstyrelse.

Fredric Bedoire sätter ord på det som alla vi kritiska läsare av boken känt, att det är betydande mängder av både historieskrivningar, faktauppgifter, argument och slutsatser som inte är vederhäftiga i Andersson:s debutverk. Tack, Fredric!

http://www.syntesforlag.se/kritik/bedoire.jpg


GD SvD SvD DN DN SsD