2012-11-22

Motion 9.1

Motion 9.1 på Sveriges Arkitekters stämma 17-18/11 2012.
Beslut enligt styrelsens förslag.
http://www.syntesforlag.se/kritik/motion_9-1.pdf

2012-11-10

KRITIK #18!


Ledare
Tälttanten 2.0 / Dennis Dahlqvist
Mysteriet med den nedlagda bokhandeln / Pär Eliaeson
”Spir’an” / Gert Wingårdh
Smålands musik & teater / Pär Eliaeson
Hållplats Hammarkullen / Pär Eliaeson
Matris för svensk arkitektur / Mikael Askergren
Kritik: Vykort från Utopia / Pär Eliaeson
Urbana myter / Staffan Lundgren
Är Peter Hall rasist? / Lars Raattamaa
Kvarteret Grimman / Pär Eliaeson
Krönika / André Johansson
Tidskrifter

---

Stadsplanering och stadsutveckling är i ropet.

Diskussionens vågor går höga, både i dagspress och i facklitteraturen. Tyvärr domineras samtalet av förenklade recept och grova generaliseringar. Populistiska rörelser som Yimby och massmediernas krav på förenklade och lättsålda budskap gynnar inte diskussionens kvalitet och effektivitet. Men tendensen att stadsmiljö och samhällets utbyggnad ses som viktiga nog att föra offentlig debatt om är värdefull. Och om man inte gillar vad som sägs, får man bidra med någonting bättre själv. Det är det som är bra med en populistisk och kategorisk tidsanda: man tvingas konfrontera sina ideal och vässa argumenten.

Detta nummer av Kritik har ett mindre Tema: Staden. Vi ansluter till den offentliga diskussionen och försöker dra några trådar längre.

Vi lever fortfarande i skuggan av det modernistiska paradigmet inom stadsplanering och arkitektur. De tankefigurer som görs gällande bygger fortfarande på att det finns endast en lösning på stadsplaneringen i taget och i tiden. Tidigare misstag skall korrigeras med diametralt motsatta åtgärder, tidigare epokers svar på samtidens krav och samhälle måste fördömas och raderas för att staden skall byggas på nytt. Ett varv till av gamla tiders misstag i principerna. Lite tröttsamt förlegat.

Man skulle vilja se mer av ett sant postmodernt och mångkulturellt angreppssätt på stadsbyggnad och arkitektur i både teori och praktik. Det vore på tiden, sådär femtio år efter att idéerna utvecklades på bred front. Ett förhållningssätt som erkänner flera svar på samma fråga och som kan acceptera ett flertal stadstyper och arkitekturstilar som samtidigt rådande. Som till och med ser sådana förhållanden som principer och det eftersträvansvärda idealet. Detta har vi en bra bit kvar till.