KRITIK #42/43

Ledare
HAPPY ACCIDENT / Mikael Askergren
EFTER MODERNISMEN/DET FÖRGÅNGNAS NÄRVARO / Frida Grahn
VILLA SCHEIN / Mats Eriksson
OM DEN RELATIONELLA URBANGEOGRAFINS GRÄNSER / Johan Pries, Erik Jönsson, Burcu Yigit Turan
STADTSCHLOSS BERLIN / Pär Eliaeson
MOTILITET, VAD ÄR DET? / Mikael Askergren
HUR BYGGNADEN FORMAR ARRANGEMANGET / Johan Jönsson
PUSH / Johan Pries

---

ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLE

I ett tryggt och rättvist samhälle spelar stadens design ingen roll. Ett otryggt och orättvist samhälle är upptaget av att förklara otryggheten och orättvisan med stadens design.

Det är lätt att tro vissa saker. Vår ytliga och populistiska tid stimulerar och hjälper dessutom till med den saken. Förvisso är tron en viktig del av det postmoderna tillståndet, när inte längre några eviga sanningar finns återstår bara tron. Men en del av detta glöms ofta bort: när endast tron återstår blir TROVÄRDIGHETEN en central företeelse. Att presentera trovärdiga utsagor blir viktigt när inte auktoritet eller position eller status skänker det du hävdar självklar sanningshalt.

Trovärdigheten ställer också krav på den som lyssnar och förväntas anta utsagans relevans. Vi måste ställa oss frågan om detta är trovärdigt, om detta är värt att tro på. Om detta är värt att ha den plats som våra eviga sanningar hade tidigare. Vi vet satt alla utsagor bara har momentan och lokal giltighet, även om momentet kan vara långt och lokalen stor.

Detta är mycket svårare än det tillstånd vi hade tidigare, detta ställer högre krav på oss. Vi måste vara mer kritiska och mer medvetna. Det postmoderna tillståndets relativitivet är inte en värdeupplösning, det är ett tillstånd av större kritik och reflektion. I det postmoderna tillståndet blir även själva kritiken en central företeelse, det kunskapsdrivna reflekterandet över saker och ting, det kritiska och rörliga tänkandet om vår samtid.

En missbrukad relativitet och antiauktoritet ger fake news och även fake facts. Mycket tid kan få läggas på att bevisa självklarheter då vår tid tillåter att allt kan ifrågasättas alltid. Mycket tid kan få läggas på att motbevisa icke trovärdiga förklaringar och utsagor. Ett uppfordrande och slitsamt arbete, priset för det postmoderna tillståndets öppenhet och mångfald. Personligen har kommit fram till en nödvändig begränsning i detta, jag kallar den Lex Trump: att inte diskutera med folk som ljuger. Det sparar en del tid och håller själen i bättre trim.

Tillbaka till ämnet: arkitekturen (och samhället). Den inledande utsagan är användbar då någon försöker hävda att husens utseende eller hur dom är placerade i förhållande till varandra bestämmer hur det samhället som finns i staden förhåller sig. Då någon säger att stadens planering är roten till samhällets sociala problem. Det är lätt att tro, men med betydande kunskap i ämnet är det inte trovärdigt.

En liknande förklaringsmodell på frammarsch till en central position i vår samtid är tankefiguren att ”den andre” är ett hot mot vårt samhälle, trots att vi har en lång historia av att integrera ”den andre” i vår gemenskap under vitt skilda epoker och ekonomiska system. Det är lätt att tro, men med betydande kunskap i ämnet är det inte trovärdigt.

Ett tryggt och rättvist samhälle klarar av de ansträngningar som en ökande migration innebär. Ett otryggt och orättvist samhälle är upptaget av att förklara otryggheten och orättvisan med migrationen.